Då var det sags för sågmöte hemma hos C med L och jag. Det är liksom det vi är bäst på, men vad händer, har vi blivit för snälla eller vad är det som pågår.
Alla meningar avslutades med eller påbörjades med, hon/han är ju så snäll!!!!
Men det ska man väl vara stolt över ändå, vi har blivit så gamla att vi inser att alla människor är olika alla som vi känner till i alla fall är snälla.
Men sen är det väl så att när alla typ har barn och sånt så händer inte så mycket att skvallra om, och jag ska i ärlighetens namn säga att jag då bara umgås med folk jag tycker riktigt riktigt bra om. Så ingen orsak att säga nåt om nån.

Så trots ett snällt möte ett mycket trevligt möte =)
Annars en bra helg som vanligt, skulle dock viljat vara i nån annans skor på lördagen.
Fredagen gick i treåringarnas tecken, herre min ge för denna ålder. Men tyst blev det när de somnade i alla fall.
Jag saknar verkligen att umgås bara med vuxna, utan att behöva vara på helspänn och vänta på att nått ska förstöras, nån bitas eller bara skrika!